Bebisen sover så jag passar på att skriva några rader.
Egentligen finns det en massa andra saker jag borde göra. Typ städa, tvätta, klippa rosorna och syrenen, klippa gräsmattan, vattna blommorna, tvätta bilen, sy gardiner till sovrummet... Listan är så lång att jag redan gett upp att få klart den i år. Ibland tvingas jag stanna upp inför mina egna krav och inse att det går inte. Ensam med hus och en 10månaders hinner inte samma som en med mannen hemma. När jag hör vänner berätta om allt de hinner med blir jag ibland helt nedtryckt av mig själv för allt jag inte klarar av. Då måste jag ryta till inför mig själv och säga de är två. De hinner för att de är två. Kanske inte alltid stämmer, en del människor är så sjukt effektiva och har kanske lite lugnare barn, vad vet jag, men det känns i alla fall lite bättre om jag tänker så.
Rent generellt måste jag säga att den första tredjedelen av årets distans har gått förvånansvärt bra. Vissa dagar, veckor inte så bra men ganska ofta helt okej. Visst kommer den över en, längtan, känslan av att bli bortvald, frustrationen över att vara själv. Allt som hör till. Men inte så ofta. Inte så starkt. Starkare är då känslan av stolthet över att vi klarar det här. Över det han gör. Över vår fantastiska lilla kille som trots sin litenhet har varit ett enormt stöd för mig de här 2 månaderna.
Hörde en låt på ett sommarprat igår som jag tycker är så fin! Lyssnar på repeat och bara njuter. Say something I'm giving up on you.
Så smärtfylld mening. Så bitterljuvt och så igenkännbart.
Får flashbacks till dagar när man bara stirrat på telefonen och tänkt hör av dig, hör av dig, hör av dig. Vänner som man kanske tilldelat lite mer förtroende än de förtjänat, eller bara när man så mycket behöver att någon annan är den som hör av sig och vill ses eller bara ge nånting. En kram, eller nånting, vadsomhelst. Underbar låt. Älskar låtar som förmedlar en känsla av smärta. Vet inte varför, har alltid gjort det. Kanske har ett alltför okomplicerat liv. Fin är den i alla fall. Sök upp den på youtube eller spotify, slut ögonen och bara KÄNN.
Kanske hatar ni såna låtar. Strunta i det då, men om ni gillar kan jag bara rekommendera den här.
Hoppas ni mår bra! Nu måste jag nog i alla fall vattna blommorna...
