Vi har haft en tuff tid där jag jobbat mycket, samtidigt som S håller på att få kindtänder, vilket gjort att han sover väldigt dåligt. Allt sammantaget ger ett gnälligt barn och en väldigt trött mamma. Igår morse vaknade S kl 04 och bestämde sig för att det var morgon. Inte ok!
Hursomhelst så bad jag igår kväll att S skulle sova bättre och lite längre på morgonen. Vips så vaknade S bara 2 ggr och sov till kl 07! Tack Gud för snabba bönesvar!
Resten av dagen har vi fått ordentligt med kvalitetstid. Mycket lek, blöjfri tid, lässtunder och jag har till och med fått gjort lite egna grejer. Dagar som denna är bara att spara i en liten #mittunderbarabarn -fack i sinnet och ta fram på dagar som är lite mindre underbara.
Saknar O så mycket när det blir tufft här hemma. Ständigt denna saknad! Blir tokig på att alltid längta så mycket. Jag borde se det positivt, att jag har någon i mitt liv som jag älskar så mycket, men just idag känns det lite been there -done that. Kan den här insatsen ta slut någon gång så jag får hem min man? Lite drygt en månad kvar och det känns helt oändligt.
När saknaden blir överväldigande har jag sådan glädje av mitt jobb. Det är så skönt att få komma ut och fokusera helt på något annat. Det blir min lilla ego-tid just nu. 50% har varit helt perfekt den här hösten. Inte så mycket att det känns som S blir alltför negativt påverkad men tillräckligt mycket för att vara ett andrum. Dessutom tror jag att det stimulerar S lite att få knyta an till någon mer än mig. De kanske hittar på andra saker än jag gör och orkar vara mer konsekventa.
Från årsskiftet går jag på heltid igen när O går hem och det känns lite läskigt. Fattar inte riktigt hur jag ska klara att vara ifrån S så mycket! Men jag vänjer mig förhoppningsvis. Blir nya utmaningar på jobbet från januari så det ser jag fram emot också. Antar att det här är en del av livet som arbetande mamma. Att alltid slitas mellan att vara med sina barn eller att utvecklas på jobbet. Vi får väl se hur jag löser det. Just nu njuter jag av den tid vi får.
Hoppas ni alla har en fin November!
