Amazing grace

I helgen såg jag en film som jag verkligen gillade!
Alla andra har säkert sett den, jag har en tendens att missa nya bra filmer och sen se dem några år senare. I mitt försvar "förlorade" jag ett års nya filmer under min tid i Mali. Har fortfarande inte sett den där filmen om de blå rymdmänniskorna, vad den nu heter.
Hursomhelst, filmen från i helgen heter Amazing Grace och handlar om en kille i England som kämpar för att förbjuda slavhandeln. Så inspirerande, brinnande, rolig, hemsk och triggande. Åh, vad jag hoppas att jag skulle haft en röst om jag levt under den tiden! Killen i filmen ger allt för att få med sig folket, och framför allt parlamentet, så till den grad att han till slut inte orkar mer. Ändå lever kampen kvar i hans drömmar och han får ingen frid förrän han ger sig ut i fältet igen och inte ger sig förrän beslutet går igenom. Ingen mer slavhandel i England.
Jag bara älskar filmer som liksom griper tag i hjärta och själ på det här viset och skakar om. Om någon bad mig gå ut och demonstrera efteråt skulle jag säkert gjort det.
 Läste på en kompis facebook-sida förra veckan att alla familjer från Somalia bannlysts från Leklandet i Danmark fram till maj nästa år på grund av oroligheter som förekommit.
Vi kanske inte säljer slavar längre men frågan är om alla människor i världen räknas som lika mycket värda. Vem bär ansvaret för en annan människa?
När det egna landet sviker är det då riktigt att man lämnas att dö?
Gäller MR bara människor inom samma nationalitet?
En intressant och skrämmande artikel om hur utvisningar i Sverige kan gå till finns här.

Inte så att jag inte förstår att det finns problem med att släppa in alla människor som söker asyl i Sverige. Frågan är bara om man löser problemet på rätt sätt. Eller löser det alls.

Nåväl. Nog med politik.
Helgen spenderades på gården i Kristinehamn och bjöd på bland annat lek med småkusiner, ompysslande av hästarna där, sällskapsspel i goda vänners lag och en hel del vedstapling.
Pappa, storebror, lillebror, maken och jag trängde ihop oss i den senaste tillkomna lilla stugan. 4 madrasser, en gjutjärnskamin, en köksspis, två rum och kök. Det blev en väldigt mysig helg med mycket kvalitetstid, ett litet besök hos farmor på demensboendet och en del traditionsenliga konflikter. Väl hemma igen ringer farbror mig och säger "Klart jag kan lära dig plöja. Men jag tror då rakt inte på sådana där feministiska fasoner! Aj, min fru slog till mig. Men det finns ju massor att plöja så det är bara att komma upp så lär jag dig."
Låter bra det, åtminstone plogdelen : )

Igår var det övning med adventskören och åh vad jag saknat att sjunga i kör!!!
På söndag blir pompa och ståt helt enligt traditionerna kan jag lova!